2010.12.31

Då var det sista dagen på året 2010. Måste säga att det är ett av det bästa året i mitt liv. Jag är så oerhört tacksam för att jag fick Aviira i mitt liv. Själklart minst lika glad för Tindra.

Vill passa på att tacka er som läser, alltid lika kul att få dela med sig av våra underbara prinsessor. Vi ses igen nästa år!

Glöm inte att hälsa på Tindra då hon kommer att vara med Husdjursmässan i Kista den 6 januari!

Gott nytt år!

2010.12.27

Vi har verkligen bara tagit det lugnt nu i mellandagarna. Aviira ligger mest och vilar i knät och i sin elementsäng. Lite bus har det blivit men mest i perioder. Aviira fick ju mycket gott att äta under julen så hon behöver nog vila upp sig lite inför nyår.

2010.12.25

Nu när julen är förbi så njuter vi bara av att slappna av och mysa i soffan. Aviira ligger mycket i knät och myser, så fort man sätter sig ner vill hon lägga sig, även om hon inte är van vid de röda fleeceplädarna och de svarta sofföverdragen. Det går så bra så.

2010.12.24

Idag var det självaste julafton och jag spenderade hälften av dagen slitandes i köket. Det är den första julen som vi firar hemma så det var därmed mitt första egna julbord. Jag är ju alltid så självkritisk men jag tycker att jag gjorde ett helt okej jobb. Min jansson blev tydligen riktigt populär av min sambo, alltid lika kul att lyckas med matlagning.

Aviira fick lite julskinka också, den var uppskattad.

Vi hade inte köpt några julklappar i år men fick väldigt fina julklappar av Tindras mamma. Aviira fick en liten leksak av Tindra som var riktigt uppskattad, hon lekte med den hela kvällen men pappret som den var inslagen i var ännu roligare. Den busade hon sönder med.

Jag älskade den här julaftonen, bara att njuta av min familj. Jag kunde inte ha bett om någonting annat.

2010.12.20

Idag åkte vi från Stockholm till Eskilstuna. Helgen gick väl helt okej men inte så bra som jag hade hoppats med Tindra. Tindra var som vanligt hur mysig som helst men Aviira var fortfarande fräsig och morrig mot henne. Jag sov inte hos kissarna i helgen men fick uppdatering om hur det gick med dem. Aviira verkar inte vara lika aktiv när jag inte är med. Hon äter och går på lådan som vanligt men ligger helst och vilar högst upp i klösträdet. Lilla gumman.

Aviira har blivit en ren ängel när vi åker bil någonstans. Idag åkte vi som sagt till Eskilstuna för att hälsa på några vänner på vägen hem. Hon sa inte ett pip på hela vägen.
Jag beslutade mig för att ta med Aviira upp till en kompis till mig som har två Bengalhanar, ca 2 och 3 år gamla, för att se hur hon betedde sig. Hon fick självklart sitta kvar i transportburen hela tiden. Först kröp hon under filten och låg där medans killarna nosade nyfiket på varenda millimeter av buren. När de kom andra gången hade Aviira krupit fram och såg ju de stora busarna och då började hon morra och fräsa för fullt. Hon trodde väl att hon skrämde livet ut dem men de brydde sig inte det minsta. Det hela gick i alla fall bättre än förväntat, jag trodde hon skulle bråka genom gallret.

Vi fortsatte hemmåt vid 17:00 och handlade på vägen. Jag satt med Aviira i baksätet och klappade henne några gånger. Hon var så snäll.

2010.12.15

Kvällen spenderades mycket i sovrummet där vi busade på som vanligt. Aviira älskar ju att springa omkring och brottas på sängen.

Drack ur glaset gjorde hon också emellanåt som vanligt.

2010.12.12

Idag fick vi vädra lite efter vi blåste ut ljusen och Aviira var lika snabb som vanligt till balkongdörren när jag öppnade den. Hon kommer ihåg vart den leder.

Min första reaktion var att hon inte skulle få gå ut eftersom det är kallt och snö men när jag tänkte efter kände jag att det kunde vara en rolig upplevelse för henne, lite spänning eftersom hon aldrig har gått i snön förut. Hon gick ut på balkongen väldigt fort men ångrade sig nog något eftersom det blev kallt om tassarna. Hon hade alltid en tass uppe eftersom det var så kyligt, hade hon kunnat ta upp fler hade hon garanterat gjort det.

Hon verkade tycka det var roligt i alla fall eftersom hon var ute några minuter, hoppade med tassarna i snön men ryckte tillbaka dem lika fort. Hon undrade nog vad det var för någonting konstigt.

Det blir inte så mycket fotografier och uppdatering i veckorna eftersom jag kommer hem från jobbet och måste laga mat så jag är ju inte klar förens ca 19:00 och då är jag för trött för att sätta igång datorn. Vi hoppas på mer bloggande nästa år!

Hela familjen åker till Stockholm på fredag kväll efter jag slutar jobbet så då får kissarna träffas igen. Tror det kommer gå mycket bättre för Aviira den här gången. Vår lilla fräsfia!

2010.12.09

Det har inte blivit så många uppdateringar nu i december och alla kommer på en gång men som jag har tjatat om tidigare så mår jag fortfarande inte riktigt bra och orkar helt enkelt inte springa runt och ta kort lika mycket nu som jag brukar.

Jobbar gör man minst sex dagar i veckan också så det tar lite på krafterna.

Men idag tänkte jag att jag skulle ta tag i att busa med Aviira och fotografera henne lite samtidigt. Jag älskar ju att ta kort och ännu mer på Aviira. Hon är världens finaste kisse! (Delat med Tindra då förstårs)

Vi busade massor på sängen. Hennes ögon blir stora som tefat och huvudet skjuts fram väldigt mycket. Blir glad varje gång jag ser det men har inte lyckats fånga det på kort förens nu.

2010.12.06

Idag bevag vi oss hem igen efter en fräs- och morrhelg hos Tindra. Det roligaste var ju att Aviira började leka med Tindra på morgonen så det kändes lite småtufft att sätta in henne i buren och åka hem nu när de äntligen började komma ihåg varandra. Men jag klarar inte att vara utan henne en hel vecka så jag är så pass självisk och tar med henne hem.

Vi kommer att åka till Stockholm igen den 17:e och då kommer de få träffas igen och det är ju inte så lång tid tills det. Vi får hoppas att Aviira kommer ihåg Tindra bättre då.

Aviira är verkligen en ängel att åka bil med. Hon ligger och sover och tvättar sig i buren, säger inte någonting utan bara finner sig i att ligga där. Hon pep till någon gång under hemresan men det var nog mest bara för att säga att hon fanns där. Hon svarar när man pratar med henne och sen lägger hon sig ner och sover igen. Gosan!

2010.12.03

Idag åkte vi hem till Tindra och hennes familj igen. Det gick jättebra hela vägen ner, Aviira var knäpptyst hela vägen. Ibland vill jag nästan att hon ska pipa till så man vet att hon finns där. Hon är ju för söt med sina små pipande jamningar.

Väl framme hos Tindra gick det väl sådär. Nu är det riktigt länge sen de såg varandra, tror det är närmare en och en halv månad sen sist så jag var ju beredd på fräs och morrningar. Mest rädd är man ju att de hoppar på varandra men jag tror inte att de kommer att göra det någon gång.

Tindra blev lång som en orm och smög sig fram försiktigt till buren men visade inga aggresiva tecken. Aviira däremot började fräsa genom buren, som jag hade räknat med att hon skulle göra. Jag tror att hon fräser och morrar för hon är så osäker och känner att hon inte har kontroll över situationen.

När Aviira kom ut ur buren nosades det och Aviira fortsatte att fräsa och morra åt Tindra. Det tog inte lång tid för lilla Tindra att komma ihåg Aviira och ville ju självklart leka med henne men det ville verkligen inte Aviira. Tindra fick sig några jabbar under kvällen.

Aviira gick duktigt på lådan och både åt drack och sov som vanligt. Men leka var hon inte så hajj på, hon var nog lite grining att jag hade tagit henne hemifrån hem till någon liten misse hon inte kände igen.

Jag har tyvärr inga bilder från helgen eftersom jag var så otroligt utmattad och slutkörd efter veckan. Jag orkade helt enkelt inte fota missarna.

2010.12.01

Jag har köpt en underkjol som jag ska använda som grund till min bröllopsklänning gjord av blommor och grönt till Allt om Bröllops bröllopsmässa i januari.

Den tyckte Aviira var rolig att hoppa in i och gå under. Hon lekte länge med den under kvällen.